En hemsk natt
Kunde verkligen inte somna igår, hade legat och läst länge det brukar funka som avslappningsmetod. Men nej, igår gick det inte det. Låg och tänkte istället. Googlade missfall och det är ju inte jättesmart kanske. Men är så otroligt rädd. Rädd att något ska gå fel. Så frågar jag sambon, men är inte du rädd? Nej, det kommer gå bra det här. Åh, önskar jag också kunde säga så. Ingenting förändras ju av att tänka negativa tankar. Idag är det v.12 (11+2) På lördag har det äntligen gått 12+0=v.13
Imorgon ska jag till barnmorskan, hon ska lyssna på barnets hjärta. Eftersom att vi räknade efter mensens sista dag på inskrivningssamtalet så borde jag nu varit i typ v.16. Men efter ultraljudet nu vet jag ju med säkerhet vilken vecka jag är så ska berätta det för henne. Ska bli skönt att komma och prata med någon. Har ju ett rutinultraljud inbokat 16 december, men eftersom att jag då bara kommer vara i v.15 är det lite tidigt för rutinultraljudet. Men jag ska i varje fall ge önskemålet till barnmorskan om att inte avboka det ändå. Kan inte vänta till v.18-v.19 innan jag får se plutten igen. Och min oro som emellanåt äter upp mig tycker jag gör att det känns befogat att få gå på ett ultraljud extra. Är ju inte direkt så att jag har lust att betala 800 spänn igen för ett 7 minuters besök.
Jaja, vi får se vad hon säger.
Hoppas alla ni därute får en bra start på veckan.
Kram
